Konsten att skapa en framgångsrik destination

För några veckor sedan när jag var på en konferens i Stockholm för att lära mig mer om destinationsutveckling och hur detta kan påverka besöksnäringen i framtiden fick jag möjligheten att lyssna till forskaren Josefina Syssner som presenterade de första resultaten från en studie som Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, genomför på uppdrag av Tillväxtverket.

Syftet med studien är att hitta olika framgångsfaktorer för destinationsutveckling som ska kunna spridas över landet som ett verktyg att använda för att utveckla framgångsrika destinationer.

Problem och utmaningar
I studien har man kommit fram till sju olika kategorier av problem och utmaningar:
1. Målbilder: Har aktörerna på destinationen samma målbilder och är målbilderna realistiska?
2. Samverkan: Det gäller att hitta en rollfördelning och en strategi som som passar många olika aktörer som ska gå från att vara solitärer till att bli en del av ett kluster.
3. Kompetens: Vet destinationen vilken kompetens som behövs nu och i framtiden för att möta efterfrågan?
4. Hållbarhetsfrågor: Hur ska man på destinationen till exempel mäta och åtgärda miljöfrågor och miljöpåverkan både nu och i framtiden?
5. Utveckling: På stora företag finns oftast en utvecklingsavdelning, men vem ska bekosta detta på en destination?
6. Infrastruktur: Har mycket stor betydelse för destinationen – hur ska besökare transportera sig inom destinationen samt till och från destinationen? Tillåter infrastrukturen att destinationen ökar sitt besökarantal på 5-10 år?
7. Kvalitet: Hur kan destinationen hålla en hög och jämn kvalitet när företagen på destinationen har sina egna olika nivåer? Vad och vem ska definiera en hög och jämn kvalitet?

Utvecklingsområden
Utifrån dessa sju problembeskrivningar har forskarna sedan definierat tre utvecklingsområden – perspektiv, profession och processansvar.

Med perspektiv menas till exempel att en destination bör ha ett samlat perspektiv på vad destinationsutveckling är och även se det i relation till annan samhällsplanering.

Profession handlar om destinationsutvecklaren kompetens, förmåga och ansvar. Yrkestiteln destinationsutvecklare är väldigt otydlig. Det förekommer en mängd olika kompetenser i yrkestiteln på olika destinationer eftersom definitionerna av uppdragen är olika och man därmed har rekryterat olika kompetenser från olika branscher. Vanligt förekommande är att destinationsutvecklaren har en bakgrund inom hotell, restaurang, marknadsföring, olika kreativa näringar eller inom PR. Ibland kan uppdraget vara så otydligt att man rekryterar en person som man har förtroende för och sedan får denna personen fått fylla uppdraget baserat på sin egen kompetens.

Processansvar kan delas in i två delar, dels att utveckla företag men också att ansvara för samhällsplanering. Vad det gäller samhällsplaneringen så visar studien att det är viktigt att kommunen tar en aktiv roll i denna, snarare än att icke-offentliga organisationer eller företag arbetar med det. Detta för att minska riskerna för att olika processansvar kan ha olika uppdrag vad gäller t ex samhällbyggnad eller infrastruktur.
Med processen att utveckla företag menas att det är viktigt att de företag som arbetar med destinationen samverkar med varandra och att det finns en gemensam funktion som tar ansvar för att samla alla aktörer i företagsklustret. Att investera i samarbete är långsiktigt och utan tydliga mål, visioner och strategi kan det vara svårt att övertyga företag, framför allt mindre aktörer, att ta kostnader som påverkar lönsamheten i det korta perspektivet.

Så skapas framgångsrika destinationer – teori möter praktik!

Det här inlägget postades i Diskussioner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *